Årets första besök i kupan

Idag var jag och kollade igenom kuporna. Första lyftet på ramar för i år! Alla drottningar verkar vara vid liv, eftersom det var yngel i samtliga samhällen. En drottning fick jag dessutom ögonkontakt med. Stilig!

Det kändes nästan som att de avläggare jag gjorde förra året hade mer yngel än deras modersamhällen. Underligt hur det kan vara. De samhällen som övervintrats på 20 ramar hade knappt/inget yngel i överlådan, tvärtemot vad jag trott. Jag har ju lärt mig att drottningen söker sig uppåt för att lägga ägg... När jag jämför med mängden yngel i kuporna förra året så är det mindre i år. Kanske beror det på den hårda vintern?

De samhällen som övervintrats på 10 ramar och fått ytterligare 10 ramar för några veckor sedan hade ännu inte börjat använda sina nya ramar. Inte i något samhälle såg jag tecken till att bina börjat komma igång med nytt vaxbygge, så de drönarramar jag satte i får nog vänta på att få vax i sig. Bina hade varit dåliga på att städa mögliga ramar. En ram var så mögelangripen att jag kastade den.

Just nu går min radar igång på sälg. Så fort en blommande sälg kommer in i synfältet så blir jag glad å binas vägnar. Det är så fint med de ulliga hanblommorna där bina får en massa nyttig pollen. Här är en broschyr från Jordbruksverket om hur viktig sälgen är för bland annat bin. Andra blommande nyttigheter är scilla. Jag åt en pollenklump av scilla (alldeles blå) som ramlat av ett bi utanför flustret. Nu ska jag väl säga att det var fantastiskt gott eller nåt, men jag är inte så förtjust i att äta pollen. Nyttigt kan jag i alla fall säga att det är, och viktigt för bina! Idag såg jag faktiskt den första maskrosen för i år, i ett soligt hörn vid huset jag bor i, också den en viktig biväxt.

Här kan man se hur bin har lagt in sina pollenklumpar i celler innan de packas samman.

Förresten, den där stapeln med ramar som jag sa var så stabil i förra inlägget, den hade rasat idag...

Målning av kupor

I helgen har Filip och jag målat de nyinköpta kuporna. Jag blev riktigt sliten. Det tar längre tid än man tror, som vanligt. Ändå använde vi Filips pappas superdammsugare till att spraymåla kuporna. Det behövdes ändå en andra strykning. Att jag vill ha de vita hörnen på kuporna underlättar inte, bland annat för att även vita ytor behöver målas. Färgen ska skydda mot UV-strålarna.

I källaren står bland annat denna stapel med ramar. Det är stabilare än vad det ser ut!

Stor leverans!

Idag kom min leverans av biodlingsutrustning. Oups! Det var en hel del. Det är så lätt att spalta upp 5 kuptak, 3 bottnar osv vid beställning. Till slut blir det en del, visade det sig. Det går inte att packa en pall med så mycket mer. Imponerande packning. Det tog stund att lasta in allt till den lånade källarplatsen. Vad ger jag mig in i? Ska jag verkligen använda allt det här?!

Vårstädning och kupflytt

Idag fick Bromma-kuporna städade bottnar. Eller nja, det lät lite för enkelt. Jag slet med att skrapa och diska ren kupbottnarna åt de där små krypen. Oj, vad jag är snäll! Så här knasig såg jag ut, och det behövdes. Två gånger skvätte jag lut i ansiktet...

I det samhälle som var sist med att rensningsflyga, och som jag oroat mig att det är något galet med, var det ett extra tjockt lager med mögliga bin på bottnen. Det var också mer bajs i den kupan än i de andra. Jag får hålla ögonen på det här samhället.

Filip och jag passade på att flytta mittenkupan en bit bort från bibänken, så att kuporna inte står så nära varandra, och så får man avställningsyta när man arbetar med samhällena. Sedan satte jag plexiglas framför flustret för att bina ska slå i huvudet när de flyger ut och inse att något har ändrats, så de tar ut den nya positionen för kupan. Det funkade kanske inte optimalt för det var rätt mycket bin i luften där kupan stod tidigare. De verkade tas emot i samhällena som stod kvar på bibänken, så de blir nog extra starka. Det var i och för sig en del aktivitet vid den flyttade kupan också, så det ordnar sig nog.

Filips systerson Viktor tog de övre två bilderna. Tack för hjälpen!

Fortsatt flygväder

Härligt att det är någorlunda flygväder för bina. Igår när jag var förbi kuporna i Bromma var det flygning trots att det var mulet. Nu hade även samhälle 3 kommit igång och var faktiskt det aktivaste samhället! Filips mamma hade tidigare under dagen tänkt städa bort löv i en rabatt med vintergäck, men avstod när hon såg alla bin i blommorna. Hon ville inte störa.

Förresten vill jag tipsa om den nya sajten biodlarkartan.se där man kan ange var man har sina bigårdar. Det har jag gjort. Hoppas att så många som möjligt gör det, så man kan se vad man har för biodlargrannar!

Lyckorus i bigården

I fredags gjorde jag mina första ingrepp i kuporna för i år. Först var jag i bigården i Bromma och inventerade vad jag hade för ramar tillgängliga. De flesta ramarna är i HLS-format (halv sveahöjd, lågnormalbredd), det mindre format jag har till skattlådor. Utbyggda LN-ramar har jag ont om just nu. De flesta LN-ramar utanför kuporna har fått sitt vax ursmält för att det inte ska vara för gamla ohygieniska ramar i kuporna.

Ramarna har stått i lådor i en stapel utomhus sedan de behandlades mot vaxmott med ättiksyra. När jag började plocka med ramarna började några bin intressera sig för det foder som fanns i en del ramar. Eftersom jag inte var säker på att jag skulle få stapeln bität, så fick jag bråttom att bära in alla lådor, annars skulle ryktet gå om att det finns mat och tusentals bin skulle försöka ta sig in i lådstapeln...

Samhälle 1 och 2 fick foderdeg ovanpå ramarna, utifall maten i kuporna skulle ta slut. De här samhällena övervintrade jag på 20 ramar, eftersom de var starkast och jag var orolig att de inte skulle få plats med fodret.

Samhälle 3 har inte varit ute och rensningsflugit än, så det kunde jag inte stödfodra. Eftersom samhället beter sig annorlunda är jag orolig att det skulle vara något fel på det.

Samhälle 4 och 5 i Hässelby har rensningsflugit häromveckan, men det här var första gången jag själv sett dem flyga i år. Eftersom jag hade en del foder i HLS-ramar, bytte jag ut den tomlåda som var under varje samhälle mot en HLS-låda med foder i varannan ram istället för att ge dem foderdeg. Förra året så fick en avläggare stöttning med sockerlösning under en tid, så jag kunde inte använda honungen, som ju kunde fått socker i sig. Det var såna ramar jag nu fick användning för.

Samtidigt som samhällena i Hässelby fick ny låda med ramar, så fick de varsin ren botten. På de gamla bottnarna låg ett tjockt lager med bin som täckte nätet. Ventilationen lär ha förbättrats ordentligt! På bottnarna fanns också en del mögel. Det blev en del arbete med att göra ren dem med lut. I Bromma ville jag inte störa samhället som inte rensningsflugit, så där väntar jag med bottenrengöring i alla tre samhällen.

Det var så härligt att ha bina flygandes och att kunna arbeta med dem. Det kändes som det gick lugnare till vid det här bottenbytet än förra året. Det beror nog på att jag slapp skära bort vildbygge under ramarna den här gången. Titt som tätt såg jag bin som kom in med fyllda pollenkorgar. Undrar vad det kan vara för pollen. Den hassel och sälg jag sett har inte blommat, däremot krokus. Filip rapporterar också att vintergäck blommade i trädgården i Bromma. Alla de här växterna ger bra med pollen till bina.

Resten av helgen har jag haft en salig känsla i kroppen. Vårvärmen har förstås gjort sitt till, men mest är det effekten av alla flygande, fina och fredliga bin!

Föreläsning om sorthonung

Igår hade vi Johann Lang på besök i biodlareföreningen. Han höll föredrag om sorthonung. Johann har hållit i ett projekt om sorthonung där man analyserade olika honungsprov. Man fick fram den procentuella fördelningen av växter som nektarn kom från. Även om man tror att bina samlar hallonhonung kan det lätt bli hög andel rapshonung så fort det är ett rapsfält i närheten.

Vi fick smaka på olika sorthonungar: bladhonung, maskroshonung, lindhonung och ljunghonung. Lindhonungen kände jag faktiskt inte igen, men det gjorde Filip som också var med. Bladhonungen håller sig lätt flytande länge, för tydligen har den en hög andel fruktos.

Johann tycker man ska utnyttja att honung varierar i sammansättning och smak under säsongen och skörda flera gånger för att utnyttja det. På så sätt får man olika honung med olika karaktär istället för en genomsnittshonung. Han föredrog honungens naturliga smakvariationer framför det vanliga bruket att tillsätta smaker, exempelvis citronolja. Vill man ändå smaksätta sin honung bör man använda honung med mild smak för att inte "förstöra" en honung med karaktär.