söndag 27 januari 2013

5 år till break-even

Uppföljningen av 2012 fortsätter. Nu har jag insett att jag mot slutet av året nådde break-even för min biodling sett från starten 2008. När jag kollar i pappren ser jag att jag lagt ut nära 62000 kronor under de här fem åren. Det är ju en hel del... Men nu har alltså intäkterna hunnit ikapp! Den mesta av utrustningen har jag köpt ny, så man kan ju komma billigare undan, men några skattlådor och kuppallar har jag i alla fall snickrat och de flesta drottningar har jag odlat själv. Jag har kvar ett värde i slunga, kupor osv som jag inte behöver köpa nytt på många år, förhoppningsvis. Och så finns det ju ett värde i samhällena. Tillgångarna i utrustning och samhällen får väl ses som en belöning för de säkert 10-15 arbetsveckor som jag lagt på biodlingen under åren.

Därute surrar bina i sina kupor och håller temperaturen. Några kalla dagar på sistone har skillnaden mellan temperaturen inne i kupan och utetemperaturen varit 30 grader, så de har fått arbeta hårt. Nu när det blivit varmt (3 minusgrader) ger sig flera bin ut ur kupan, tar några vingtag, ser ljuset en sista gång, landar hårt och fryser ihjäl. Förhoppningsvis är det de svaga bina som offrar sig för samhället genom att lämna kupan istället för att dö därinne.



lördag 12 januari 2013

Rött igen = fem säsonger som biodlare!

Jag tittade just i senaste Bitidningen och såg att pricken över i var röd. För er som inte vet så märker man drottningar med olika färger beroende på vilket år drottningen är född. Det är fem färger som man använder enligt ett roterade schema. Det är sällan drottningarna blir så gamla som fem år, så det behövs inte fler färger.

Hur som helst, i Bitidningen har pricken över i den färg som man märker drottningarna med just i år. Riksförbundets t-shirt har årets drottningfärg och jag köpte en sådan när jag var ny som biodlare. Eftersom jag har en röd t-shirt och pricken över i nu är röd igen har jag alltså hållit på i fem säsonger!

I senaste numret fanns bland annat en artikel om nyttan med honungsbina som pollinatörer. De är flitiga små rackare!

onsdag 2 januari 2013

Årskrönika – min biodling 2012

2012 var året då min biodling hamnade i en svacka av olika orsaker, men jag lämnar året med goda förutsättningar för ett gott biår 2013.
Som vanligt börjar året med en lång väntan på att få återse bina, man får nöja sig med att lyssna på dem.

Men så till slut så blir det fart i bigården, nedan en bild från slutet av februari när många passade på att rensningsflyga (bajsa) i vårsolen. Nätet, som jag har mot pickande fåglar, gjorde det bökigt för de vimmelkantiga stackarna att ta sig in i kupan igen.

Vi har mätt temperaturen inne i en kupa och utomhus större delen av året. Här meckar Filip med kablaget för loggningen:

Nedan är loggen för 2012 som visar temperaturen vid midnatt för varje dygn på en plats i mitten av yngelrummet samt utomhus. Där linjerna är raka två tredjedelar in i diagrammet saknas data. Så länge det finns yngel precis vid termometern ligger den uppmätta temperaturen stabilt på 34-35 grader.

Det var en svår start på säsongen, eftersom två drottningar trillade av pinn under maj. Tyvärr lyckades samhällena inte dra upp nya drottningar själv, så jag blev tvungen att slå ihop de drottninglösa samhällena med fungerande samhällen. Jag gjorde avläggare för att ersätta förlusten, men de kunde inte bli självförsörjande en kall och regnig sommar som denna, utan tvärtom käkade de upp hela 19 kilo honung från andra samhällen som de hade fått att "ruva". Det där ruvandet blev dyrbart...
För att kunna försörja min egen biodling och de avläggare jag säljer med drottningar så odlar jag mina egna. Här larvar jag om en av årets omgångar av drottningodling:


Här ett bi som tittar ut ur en parningskupa:

2012 var första säsongen som jag haft egen slunga från start. Det har därför blivit enklare att bara ge sig ut och skörda, utan att tänka på konkurrens om slungan. 16 juni skördade jag honung första gången:



Det var ett klent honungsår. Av mina sex övervintrade samhällen var det bara två som producerade på samma nivå som tidigare år. Två samhällen producerade klent och två förlorade som sagt drottningar och fick ersättas av avläggare som åt upp honung istället. Fördelat på de fyra övervintrade och överlevande produktionssamhällena var snittskörden 22 kilo, att jämföra med de tidigare årens 29, 56 respektive 66 kilo. Bina hade det svårt med den låga sommartemperaturen och ett så litet antal fina dagar, så skörden blev därefter.

Två av samhällena (de starka) flyttade jag till Bromma och tog lindhonung. Tyvärr satte jag på en tom skattlåda på det ena samhället utan att lyfta upp en ram från yngelrummet, och då brydde bina sig inte om att gå ovanför spärrgallret. Det ledde till att de inte fick plats med så mycket honung, eftersom allt "var tvunget" att hamna i yngelrummet. I andra samhället där bina redan hade befolkade ramar i skattlådan blev det ordentligt med lindhonung!

På nästa bild står två av årets avläggare. Det blev bara hälften så många avläggare i år som förra året. Jag försökte leverera enligt beställningarna, men jag kunde bara inte göra fler avläggare för då skulle det inte bli särskilt starka modersamhällen kvar...

På bilden nedan har jag hittat jag en död bålgeting på botten av en kupa. Man har kunnat se bålgetingar vid kuporna som har plockat bin att äta, men den här lyckades bina övermanna. Har en geting kommit in i ett välmående samhälle har den inte någon större chans mot de numerärt starka bina.

Vi ville slå ängen precis framför kuporna. Filip gjorde några försök, men bina uppskattade inte den störande aktiviteten i sin flygväg. Det slutade med att jag fick slå ängen i bidräkten...

Efter honungsskörden blev det en invasion av getingar i biboden och de tog sig ner i slunga och på alla andra möjliga ställen och kalasade på honungsrester. Jag fattar inte att getingarna lyckats ta sig in utan att även bina hittat dit (tur!). Det var fullt med getingar i slungan när jag skulle diska ur den:


Slutligen var det dags att utfordra samhällena med foder för vintern. På bilden nedan har jag just tagit de tomma foderhinkarna från kuporna.


Som en dyster avslutning på säsongen så fick Filip en allergisk reaktion (nässelutslag, klåda, ångestattack och svimmade...) när han blev stucken vid en flytt av ett samhälle, och blev tvungna att åka till närakuten för att få kortison och antihistamin. Det var läskigt och har inte hänt vid tidigare stick. Vi hoppas att det är en engångshändelse, men får se till att ha tabletterna hemma, för de fungerade bra.

Här är uppföljning av målen i förra årskrönikan och nya mål inför säsong 2013:

  • Trots att det var svårt att göra avläggare, så blev det ett samhälle till att invintra denna säsong. Det berodde på att jag förberett ett drottningbyte genom att göra avläggaren, men sedan ångrat mig och behållit drottningen. Mål 2012: 6 samhällen invintrade, inte fler! Verklighet: 7 samhällen invintrade. Mål 2013: 6 samhällen ska väl ändå räcka...
  • Några avläggare blev det ändå, men jag fick göra en beställare besviken. Mål 2012: 10 sålda avläggare. Verklighet: Bara 4 sålda avläggare! Mål 2013: 8 sålda avläggare (samma som 2010) kanske är mer realistiskt.
  • Utbytet i drottningodlingen är fortsatt lågt, men eftersom det inte blev så många avläggare gjorde det inte så mycket, utan jag kunde till och med sälja ett par drottningar. Eftersom alla av mina samhällen utom ett fick ny drottning senaste året så behöver jag inte så många att använda själv under 2013. Mål 2012: 15 drottningar Verklighet: 10 drottningar. Mål 2013: 10 drottningar.
  • Dåligt honungsår. Jag hoppas komma upp på samma nivå som tidigare. Mål 2012: 150-180 kilo. Verklighet: 80 kilo... Mål 2013: 150-180 kilo.

Förutom bina så har vi nu två katter som husdjur, Sigge och Siri. På bilden nedan håller Sigge på att bekanta sig med bina. Det var sent på säsongen och inte så mycket trafik in och ut ur kuporna, men ett par stick har han nog fått ändå. Vi får se om han vågar sig fram till kuporna när det är fullt drag i sommar. Vi ser fram emot säsong 2013!